julhelgen
Julafton började bra med ägg och ansjovis , julljusstakar och trevligt sällskap .
På barnhemmet klädde barnen " julgranen" =pinjeträdet med egengjorda smällkarameller .
På väg till kyrkan . Utomhuskyrka välfylld med uppklädd bybefolkning .
Julklappar från svenska vänner i fim av lego för stora och duplo för små väckte stor glädje och aktivitet . Nästan alla barn fick också " nya " skor .
Ett tiotal inhemska pojkar från Dar sponsrade med julmiddag , egenhändigt tiilagad . Lång ringlande kö för stor portion välsmakande afrikansk mat .
Sedan lite motion med dans kring granen . Små grodorna och vi äro musikanter , några swahilisånger blev en fin avslutning på julafton 2010 .
Till alla våra trogna läsare och julkortsskickare sänder vi nu en lyckönskan om ett GOTT NYTT ÅR från oss här i Boma , Tanzania
Jullovsarbete
Denna vecka är vi fullt sysselsatta med att skriva en avstämningsrapport till vår projektledare Jon.
Han kommer hit den 4 januari och vi ser framemot att få diskutera och ventilera våra intryck med honom.
Om upplevelserna under julen kommer vi berätta om så fort vi har gjort våran "läxa".
GOD JUL
Lycklig, trött och med muskelvärk i låren är Ann och Johan tillbaka från ett fantastiskt äventyr på 5600 m. utan syrgas på Kilimanjaro. Återkommer med bildbevis!
I skrivandets stund är det dagen före dopparedagen, 27 grader klockan är 21.45.
Julafton kommer vi att fira tillsammans med Johan , Joanna och alla barnen. Vi klär " granen " kl. 10 och sedan kommer vi dela ut svenska skor , lego och duplo. Sedan följer sång och dans och julafton avslutas i kyrkan .
På bilden : Detta träd kallas för " Christmas tree" och står nu i full blom överallt omkring oss ! !
Med denna vackra, vilda amaryllis vill vi önska Er där hemma en riktigt GOD JUL !
Julförberedelser
För den här aktiviteten hade vi valt lite äldre barn.
Efter en stund var entusiasmen stor och karameller tillverkades för brinnande livet.
För att göra barnen extra fina fick dom själva göra sina halsband, armband och ringar. Barnen var nu mellan fyra och tjugo och även flera vuxna anslöt sig. Det var pärlor och händer överallt.
Stolt flicka med sitt nya halsband.
Julfina utkomna från pysselverkstan.
Även Mama Lema deltog till barnens stora förtjusning.
Under tiden kämpar Ann och Johan tappert på väg mot Kilimanjaros topp. Dom befinner sig nu på 4750 meter (hoppas vi). Vi har varit på marknad i Moshi och införskaffat belöningar inför deras hemkomst på onsdag.
Gästinlägg av Joanna
Landade planenligt på Kilimanjaro Airport söndagen den tolfte december. Fick varmt välkomnande av Susanne och Anne i mönstrade afrikanska klänningar av stereotyp modell. Några kramar senare anlände vi Happy Family Guesthouse med vår packning på en total vikt av 115 kg. Vi hade resväskor, kartonger och alla lufthål i eget bagage fyllda av skor, julpyssel, leksaker, skrivböcker, pennor och sjukvårdsmaterial med mera till barnen.
Första dagen fick vi en rundtur på barnhemmet med omnejd, det vill säga alla tillhörande hus och farmen.
En ranglig man visade sina kycklingar och vi fick order av Susanne att ge beröm. Han var så stolt.
Bland tuppar och höns fanns även några kor och getter. Vid sidan av en farm. Hela arrangemanget en förstärkning för barnhemmet men inte försörjande.
Nu när Johan och Anne är uppe på Kilimanjaro hjälper jag till på barnhemmet i den mån jag kan. Hittills har vi gjort fyra hälsoundersökningar och jag har fått agera sekreterare medan Susanne kollar hörsel, syn, längd och vikt. Inledningsvis ställer hon frågor som berör namn, ålder och familj. Man kan tycka att det inte borde finnas mer självklara svar i livet men för de här barnen är det mer en uppskattning. Ett hum, något mellan tummen och pekfingret.
Samson vet att han är ungefär sju år gammal. Jeremia som kan bättre engelska översätter och säger att hans mamma är död och pappan omgift. Jag ögnar igenom ett femtiotal journaler och på de allra flesta står det "Mother: Dead" eller "Parents: Missing".
Utanför sjukvårdsrummet är de här barnens verklighet inte alls lika påtaglig, om man bortser från primitiva förhållanden. Det finns en genuin glädje i att hålla handen, sitta i knä, sjunga och få uppmärksamhet.
Mama Lema gör en behjärtansvärd insats för det här barnhemmet. Inte en arbetsuppgift är hon för fin för och närvarar från morgon till kväll, sju dagar i veckan. Hon har en ambition och ett hjärta av aldrig skådat slag och jag förundras över hennes tålamod och engagemang.
Jag kan inte sätta punkt utan att föreslå att ni läsare går in på hemsidan för I Aid Africa. En liten hjälporganisation i Sverige som sponsrar Kilimanjaro Children Joy Foundation och även gör det möjligt för Anne och Susanne att driva det här hälsoprojektet. De är föreningens första volontärer och på http://www.iaidafrica.org/ finns det möjlighet att skänka en julgåva under fliken ”Trygghet”.
En fin julklapp och god insats.
Många vänliga hälsningar Joanna.
Veckans hälsoarbete
Den gångna veckan har varit välfylld av hälsoarbete på barnhemmet.
Vi har haft tandborstningsinformation och delat ut tandborstar.
Det är nu skolov och det innebär att det finns fler barn än vanligt , på barnhemmet , hemvändande barn från boardingsschools. Det blev därför mycket knepigt att utföra syntesterna utomhus som vi brukar göra. Vi fick i stället krypa in i vår lilla hälsomottagning. Och..faktiskt vi mätte upp 3 m och det gick precis , om Ann stog på toaletten med syntavlan , dörren öppen förstås och barnet intryckt längst in i andra hörnet.
Hälsosamtal med barnen sker på sängkanten med swahilipalören i högsta hugg.
Vi genomförde hörseltester. Susanne sprang in o ut i ett försök att få tyst på omgivningen , småbarn , kacklande hönor , brummande traktorer mm. De sista testerna gjorde vi på boys house, som ligger en bit ifrån barnhemmet. Trög start pga elavbrott. Efter en timmes trevlig pratstund med glada pojkar kom vi dock igång. Där var det tyst o lungt och testerna gick följaktligen mycket lätt att genomföra .
I morgon kommer Johan och Joanna hit och då tar vi semester. Åter till vildmarkerna! Safari och Kilimanjaro...
Husdjur på rymmen
Ca. kl 20 lyckades djuret ta sig ur sin plasthink ( se bild )
Alla letar utom vi , som har lånat ut vår ficklampa.
Vi båda hejar på krokodilen , men aktar tårna.
Nästa morgon : krokodilen fortfarande spårlöst försvunnen . Regnet vräker ner . Vi hoppas att han har undkommit - och ligger och trycker i nåt dike .....eller på väg tillbaka till Kilimanjaros sluttningar ( där han blev fångad för ca 2 mån.sedan )
En salig blandning
Igår var Ann och klippte håret . Modigt ,tyckte jag !! Hon försökte hos tre men två avböjde . De vågade nog inte . Men den tredje tog fram maskinen ... det blev en riktig s k ekonomiklippning ! ! ! ( se bild )
Ett besök på " social welfare office " har vi hunnit med i veckan . Klokare ? Vi fick iallafall en lagtext med oss i ryggsäcken ( på engelska , som tur var ) .
