Habari gani

Pga avbrott i internetuppkopplingen fortsätter vi föregående inlägg här och nu :

Ikväll den 31 / 10 firar vi Björn . Han har efter många , många timmars arbeta lyckats få Dees visum beviljat .Hon kan nu komma till Sverige i slutet av november .

Vi har något som bekymrar oss här i Boma . Under sju månader kallade alla oss för" mamas " men nu bara fem månader senare säger de alla  " bibis " istället ! ? ( farmor, mormor ) Vi begriper ingenting !

Nästa gång bloggar vi från Tanga på ostkusien ! Skall bli underbart med semester ! ! !

 Med pengar från Nina ordnade vi middag på fredagskvällen . Först var vi till marknaden med alla tre mamas Mkodi , Angel och Jane .




Efter mycket klämmande och köpslående blev säckarna fyllda av kött , morötter , lök , tomater , gurka , potatis , kryddor , ris och till efterrätt meloner .




Kockerskan Jane klev in till slaktaren för att  få det bästa .



Sen hämtade vi Björn på flygplatsen .

På eftermiddagen hjälptes vi åt att laga till maten över öppen eld .



Barnen var hungriga och fick äta i omgångar eftersom tallrikarna inte räcker åt alla .


Under ett par timmar på lördagen delade vi ut kläder och skor från Sverige till ca 50 barn och några vuxna . Tack för alla bidrag !



Jakobo blev överlycklig !


Audiometern har vi givit till öronkliniken på sjukhuset KCMC i Moshi .
Vågen och syntavlan har vi givit till BVC här i Boma .

Det är ovisst huruvida barnhemmet kommer att finnas kvar i framtiden så det var mycket sorgligt att vinka adjö idag .

Ikväl

Sam , 4 år , är sjuk och ligger på sjukhuset i Boma .Han är mycket trött och har magsmärtor och diarre´. Får malariamedicin i dropp och antibiotika . På salen finns plats för 18 . Alla vårdas av minst en anhörig . Maten lagas hemma och tas med till sjukhuset . Sam sover just nu mest under sitt myggnät .







Här är mycket varmt nu . Sjuksköterskan undrade varför jag grät. Mina rännilar var dock av annat slag . Regnperioden verkar vara över .





  Det känns tråkigt att vi ännu inte träffat Mama Lema ! ?

 



  Då vi vandrar hemåt på kvällarna är det kolsvart runtom . Helt avsaknat av gatubelysning . Vi har ficklampan som hjälper oss att hamna i groparna och lyfter ordentligt på fötterna . Vi stannar ofta upp , vänder blicken uppåt och njuter av tusentals stjärnor . Det ni ! !
  Väl hemma tar vi Skippo som godnattsaga innan vi kryper in under myggnätet . Lagom temperatur utan fläkt just nu . Husdjur nu , på Happy family förutom krokodilen , är en tupp och en höna . Tuppen gal ofta och kraftfullt på natten , inte bara klockan sju .
  Trumvirvlar väcker oss på morgonen . Dessa har skolan , som vi bor granne med , infört som ingångsmusik för skolbarnen .
  Nu vankas frukost !

Vi hade tänkt att börja arbetet där vi slutade men det finns så mycket viktiga händelser här , så vårt arbete kommer nog få ett helt annat innehåll än vi tänkt .
  Så därför lite annat tills vi återkommer om barnhemmet :
På Happy family trivs vi faktiskt trots Mama K.Vi träffar nu många på gator och torg som känner igen oss -vilken härlig känsla det är . Det ät fantastiskt roligt att marknaden har flyttat till Boma. Två gånger i veckan vimlar det av människor, färgglada och vänliga , vinkar och hälsar på oss . Har de inte små barn på ryggen så har de barn i magen . Befolkningstillväxten är god , kan man säga .
 Här har vi nu en regnperiod . Under den här vår första vecka har vi haft regn dagligen . Bybefolkningen hoppas på mer regn så att de kan plantera majs , bönor , tomater mm . Förra året vid den här tiden var det mycket torrare och dammigare .
 Vår 14-åriga flicka som har en cp-skada har fått en fin och smidig rullstol . Den fick vi från hjälpmedelscentralen i Stockholm . Stort tack för den . En förhoppning med den rullstolen var att hon skulle kunna köra den själv med hjälp av ena handen och ena benet . Det lyckas hon redan mycket bra med . Man blir lite tårögd .

 Troligen satt en el-strejk (?) i Grekland stopp för vår resa redan i Rom . Efter 5,5 timmar i planet på en bakgård på flygplatsen fortsatte vår resa till Addis abeba . Men då fanns inget flyg till Tanzania utan vi tillbringade en natt på ett hotell i slummen !




Kärt återseende med glädjetjut . Vi blev minst 20 stycken på första hälsoprommenaden . Härligt också att återse mr and mrs Mkudi , mr Mnusi , skräddaren, m fl . Mama Lema och Dee var idag på annat håll .

Höstrusket närmar sej och då sticker vi tillbaks till Booma .Åker ner den 12 oktober och börjar med att göra en uppföljning av vårt hälsoprojekt på barnhemmet . Vi längtar efter barnen och spännande ska det bli  att se hur de har det .
   Nu står vi alltså med näsan i resväskorna i färd med att packa skor , kläder , bollar , rullstol och en del annat .Nästa gång vi skriver så blir det från Booma ng``ombe .Hoppas ni följer oss .